Gårdarna i Säm, del 1

Ortnamnen i Älvsborgs län

på offentligt uppdrag utgivna av Kungl. Ortnamnskommittén

Del VII: 1 Kinds Härad norra delen, Stockholm 1919

SÄM             I äldre jordeböcker upptagas de tio nuvarande gårdarna. Alla gårdsnamnen äro gamla. – Namnet är sammandraget av ett ursprungligt Sähem, där första ledet är det fornsvenska sä ’sjö’ och sista ledet hem i dess ursprungligaste betydelse ’vistelseort, bygd’. Anledningen till benämningen är att söka i den byn belägna sjön, som nu heter Sämsjön. Vid Säm Ågården har man funnit rektangel satta stenhällar, som tydligen utgjort en hällkista.

Namnet nämns:

1307              Sääm för första gången

1314              Säms socken i Svenskt diplomatarium (medeltidsbrev)

1346              Säm i Svenskt diplomatarium (medeltidsbrev)

1481              Säm i Handlingar rörande Skandinaviens historia

1517              i Historiska handlingar

1530              i Historiska handlingar

1540              i Skara stifts kyrkliga jordebok

1546              Seem i tiondelängder

1546              Sämss s i kyrkolandbolängd

1546              Ssem i kyrkolandbolängd

1547              i tiondelängder

1547              Zem i jordeböcker

1547+1549    sSäm i jordeböcker

1549              Sem i jordeböcker

 

Olika stavningar som förekommit i jordebokshandlingar från 1550

Sem               1550 och 1622

Säm               1635 och 1877

Semb             1632 och 1815

Sämb             1632 och 1815

 

Övriga namnformer

Säm               1552 i Gustaf I:s (Vasa) registratur

Sem               1559 i Gustaf I:s registratur

Sem               1559 i tiondelängder

Semb             1556 i Historiska handlingar

Säm               1561 i tiondelängder

Semp             1557 i särskild längd

Seem             1590 i tiondelängder

Semp             1590 i tiondelängder

Sem               1645 i tiondelängder

Sem               1654 på en geografisk karta och på en beskrivning av en geografisk karta, äldre serien.

Förklaringar:

 

Gustaf Vasas registratur

                      Brev och handlingar från och till Gustaf Vasa. Han regerade 1523-60.

Historiska handlingar

                      Utges av Kungliga Samfundet för utgivandet av handskrifter rörande Skandinaviens historia. De började utges 1816.

Jordebok       En liggare över jordegendomar. Under medeltiden fanns det två typer, kyrkliga och privata. De tillkom för att man skulle kunna driva in skatt.

Under Gustaf Vasas tid tillkom det statliga jordeböcker.

 

Kyrkolandbolängd

En förteckning över icke självägande bönder, som brukade kyrkans jord. Systemet uppstod troligen under senare medeltid i Sverige.

 

Mantal           Det utgjorde från 1600-talet ett mått på skattekraften hos jordegendom.

Ett mantal avsåg att kunde ge uppehälle åt en familj och samtidigt bära en fastställd skatteenhet. Det blev också en måttstock på fastigheternas andel i byns samfälligheter.

Tiondelängder

Förteckning över vilka som skulle betala skatt till kyrkan. Ur detta tionde fick sedan prästen sin lön och klockaren sin ersättning.  Den infördes i Sverige redan under 1100-talet.

Man kunde betala i natura.
Vi har ju fortfarande prästost – den bästa osten som prästen skulle ha.