söndag 25 augusti 2013

Dramatiserad Vandring 8 september 2013

 
Dramatiserad vandring med guide på ”Prästavägen” mellan Södra Säm och Gällstad
Där får man möta lärarinnan Albertina, Blada-Maja, Tåa-Fina, Prästen, Drängen
och kanske några andra, vem vet...!

Det finns också möjlighet att åka häst och vagn från Södra Säm tillbaka till Gällstad.
Välkomna den 8 september, kl. 11.00!!

tisdag 13 augusti 2013

Gårdarna i Säm, del 1


Ortnamnen i Älvsborgs län

på offentligt uppdrag utgivna av Kungl. Ortnamnskommittén

Del VII: 1 Kinds Härad norra delen, Stockholm 1919


SÄM             I äldre jordeböcker upptagas de tio nuvarande gårdarna. Alla gårdsnamnen äro gamla. – Namnet är sammandraget av ett ursprungligt Sähem, där första ledet är det fornsvenska ’sjö’ och sista ledet hem i dess ursprungligaste betydelse ’vistelseort, bygd’. Anledningen till benämningen är att söka i den byn belägna sjön, som nu heter Sämsjön. Vid Säm Ågården har man funnit rektangel satta stenhällar, som tydligen utgjort en hällkista.

Namnet nämns:

1307              Sääm för första gången

1314              Säms socken i Svenskt diplomatarium (medeltidsbrev)

1346              Säm i Svenskt diplomatarium (medeltidsbrev)

1481              Säm i Handlingar rörande Skandinaviens historia

1517              i Historiska handlingar

1530              i Historiska handlingar

1540              i Skara stifts kyrkliga jordebok

1546              Seem i tiondelängder

1546              Sämss s i kyrkolandbolängd

1546              Ssem i kyrkolandbolängd

1547              i tiondelängder

1547              Zem i jordeböcker

1547+1549    sSäm i jordeböcker

1549              Sem i jordeböcker

 

Olika stavningar som förekommit i jordebokshandlingar från 1550

Sem               1550 och 1622

Säm               1635 och 1877

Semb             1632 och 1815

Sämb             1632 och 1815

 

Övriga namnformer

Säm               1552 i Gustaf I:s (Vasa) registratur

Sem               1559 i Gustaf I:s registratur

Sem               1559 i tiondelängder

Semb             1556 i Historiska handlingar

Säm               1561 i tiondelängder

Semp             1557 i särskild längd

Seem             1590 i tiondelängder

Semp             1590 i tiondelängder

Sem               1645 i tiondelängder

Sem               1654 på en geografisk karta och på en beskrivning av en geografisk karta, äldre serien.

Förklaringar:

 
Gustaf Vasas registratur

                      Brev och handlingar från och till Gustaf Vasa. Han regerade 1523-60.


Historiska handlingar

                      Utges av Kungliga Samfundet för utgivandet av handskrifter rörande Skandinaviens historia. De började utges 1816.


Jordebok       En liggare över jordegendomar. Under medeltiden fanns det två typer, kyrkliga och privata. De tillkom för att man skulle kunna driva in skatt.

Under Gustaf Vasas tid tillkom det statliga jordeböcker.

 
Kyrkolandbolängd

En förteckning över icke självägande bönder, som brukade kyrkans jord. Systemet uppstod troligen under senare medeltid i Sverige.

 

Mantal           Det utgjorde från 1600-talet ett mått på skattekraften hos jordegendom.

Ett mantal avsåg att kunde ge uppehälle åt en familj och samtidigt bära en fastställd skatteenhet. Det blev också en måttstock på fastigheternas andel i byns samfälligheter.


Tiondelängder

Förteckning över vilka som skulle betala skatt till kyrkan. Ur detta tionde fick sedan prästen sin lön och klockaren sin ersättning.  Den infördes i Sverige redan under 1100-talet.


Man kunde betala i natura.
Vi har ju fortfarande prästost – den bästa osten som prästen skulle ha.

Gårdarna i Säm, del 2


Gård nr 1      Kvarnagården                    ½ frälsehemman (dvs skattebefriat)

+ Kvarnagårdens soldatstom

+ Hästhagen (hus)

Historia

I äldre jordeböcker var det ett kyrkohemman på 1 mantal (särskild längd 1548 och jordebok 1548 var det ett frälsehemman). Kvarnagården hade förr kvarn.


Namnet skrivs

                      Quernagården                    1530 i Historiska handlingar

                      Quernagårdhen                  1540 i Skara stifts kyrkliga jordebok       

                      Quernagården                    1550 i jordeböcker

                      Quernagården                    1564 + 1624 i tiondelängder

                      Quarnagården                    1573 i tiondelängder

                                                                1868 i lantmäterihandlingar

                      Qvarnegården                   1604 och 1877 i jordeböcker

                      Qvarnagården                    1622 och 1761 i jordeböcker

                      Qvarnngården                    1630 i tiondelängder

                      Qvärnegården                    1684 i jordeböcker

                      Qvernegården                    1696 i jordeböcker

                      Quarnagården                    1900 i kyrkoböcker

 

Gård nr 2      Rävagården                       ½ skattehemman               
Binamn: Gärdet

                      + Rävängen – Björkbacken (lägenhet)

                      + Kvarnåsen (torp)

                      + Orraholmen (torp)

                      + Södra Torp (lägenhet)

Historia:

I äldre jordeböcker var det ett skattehemman på 1 mantal. Namnet kommer troligen av innehavare, som hetat Räv (Jöns Räff i jordeboken 1573 och Carll R i tiondelängder 1590).


Namnet skrivs

                      Reffwagården                     1564 i tiondelängder

                      Räuagården                        1573 i tiondelängder
                     
                      Refvegården                       1607 + 1726 i jordeböcker


                      Räffgården                         1648 i lantmäterihandlingar


                      Räfvegården                       1650 + 1825 i jordeböcker

                      Refvagården                       1635 + 1756 i jordeböcker

                      Räfvagården                       1640 + 1877 i jordeböcker


Gård nr 3      Lunden                               ½ skattehemman

                      + Gunbers

                      + Ljunghem

                      + Brobacken (hus)

                      + Lundsås (hus)


Historia:

I äldre jordeböcker är det ett kyrkohemman om 1 mantal (i särskild längd 1548 och i jordebok 1550 ett frälsehemman).
Det äldsta namnet är Lundagården.

 
Namnet skrivs

                      Lundagården                      1530 i Historiska handlingar

                      Lundenn                              1548 i särskild längd

                      Lundagården                      1564 + 1586 i tiondelängder

                      Lundegården                      1573 i tiondelängder

                      Lunnagården                      1578 + 82 i tiondelängder

                      Lundhen                              1612 i tiondelängder

                      Lunden                                1660 + 1877 i jordeböcker

 

Gård nr 4      Bosgården    1 kronohemman (dvs som tillhörde kronan= de styrande)

 
Historia:

I äldre jordeböcker är det ett kyrkohemman om ett mantal i särskild längd 1548 och i jordebok 150 är det ett frälsehemman. Landsfiskalboställe. Bosgårdar var under fornsvensk tid och medeltid beteckningen på ett förvaltningsställe som löd under ett större gårdskomplex. I Södra Säms fall löd Bosgården under Torpa.

 
Namnet skrivs
             

                      Boossgården                       1530 i Historiska handlingar

                      Boszgårdhen                       1540 i Skara stifts kyrkliga jordebok

                      Bosgården                          1548 i särskild längd

Bosgården                        1564 + 1861 it ondelängder och lantmäterihandlingar

Bosgården                        1568 + 1825 + 1908 i jordeböcker

                      Bodsgården                        1572 + 1805 i jordeböcker

                      Bossgården                         1597 + 1877 i jordeböcker

                      Boessgården                       1637 i tiondelängder

                      Botzgården                         1675 + 1680 i jordeböcker

                      Bordsgården                        1900 i kyrkoböcker

 

Gård nr 5      Stommen                           ½ skattehemman               
Binamn: Gärdet

                      + Stomsdal (hus) Säms skolplan

 
Historia:

I äldre jordeböcker 1548 var det ett kyrkohemman om ett mantal, senare blev det ett frälsehemman. I jordeböckerna 1749-1825 var Stommen gård nr 3.

Stommen anses vara den vikingatida/tidigmedeltid grundgård, som kyrkotomten avsöndrats från. En kyrkoherde hade ofta ett boställe och en stom. Den senare skulle se till att det fanns mat på prästens bord. Den låg oftast gränsande till kyrkotomten.

 
Namnet skrivs

                      Stommen      1540 i Skara stifts kyrkliga jordebok

                      Sttompnen    1548 i jordeböcker

                      Stompnen      1550 + 1688 i jordeböcker

                      Stommen      1772 + 1877 i jordeböcker

 

Gård nr 6      Frugården    ¼ frälsehemman

                      +Rudet (lägenhet)

 
Historia:

Frugården är i äldre jordeböcker ett frälsehemman om ett mantal.

 
Namnet skrivs

                      Ffrwgardhenn                     1546 i tiondelängder

                      Frwgogården                                            1573 i tiondelängder

                      Frugården                           1582 + 1877 i jordeböcker

                      Frwagården                        1622 i jordeböcker

 

Gård nr 7      Bagaregården                    ¼ frälsehemman

                      + Berghem

                      + Amerika


Historia:

I äldre jordeböcker ett kyrkohemman om ett mantal.

 

Namnet skrivs

                      Bakaregården                     1564 i tiondelängder

                      Backaregården                   1604 + 1721 i jordeböcker

                      Bakaregården                     1610 + 1795 i jordeböcker

Bakagården                        1630 i tiondelängder

Bagaregården                    1710 i lantmäterihandlingar

                      Bagaregården                    1805 + 1877 i jordeböcker

 

Gård nr 8      Fiskaregården                                         
Binamn: Damsberg, Gärdet, Mårdberg

                      + Berghem

                      + Kvastbacken (torp)

                      + Damsberg

 
Historia:

I äldre jordeböcker är det ett skattehemman om ett mantal. Det hade i jordeböcker 1777-1825 ordningsnr 6.

 

Namnet skrivs:

                      Fiskegardhen                        1546 i tiondelängder

                      Fiskaregordhen                   1547 i tiondelängder

                      Fiskieregården                    1607 i jordeböcker

                      Fiskaregården                     1683 + 1877 i jordeböcker

                      Fÿskaregården                    1685 + 1716 i jordeböcker

                      Fiskaregården                     1795 + 1815 i jordeböcker

 

Gård nr 9      Sjögården                          1/2 frälsehemman

                      + Berghem

 
Historia:

I äldre jordeböcker var det ett kyrkohemman om ett mantal. Sjögården låg förr närmast sjön.

 

Namnet skrivs:

                      Siogardhn                           1546 i tiondelängder

                      Siögården                           1548 i särskild längd

                      Siögården                           1578 i tiondelängder

 

Gård nr 10    Ågården                             ¼ skattehemman               
Binamn: Gärdet

                      + Ekholmen

                      + Lilla Gärdet

Historia:

I äldre jordeböcker var det ett kyrkohemman om ett mantal. Det var 1550 ett frälsehemman.
Det låg förr vid ån.

 
Namnet skrivs:

                      Åågården                            1530 i Historiska handlingar

                      Åågårdhen                          1540 i Skara stifts kyrkliga jordebok

                      Ågården                              1573 i tiondelängder

                      Agården                              1578 i tiondelängder
       
                   Ågården                              1654 + 1877 i jordeböcker

Gårdarna i Säm, del 3



Toarp            i frälse (säteri/sätesgård som under medeltiden och 1500-talet beboddes av en frälseman, som hade sätesfrihet dvs skattefrihet)

+ Axelstorp (torp)

+ Nybygget (torp)

+ Näset

Historia     
   
I äldre jordeböcker upptas 3 kyrkohemman om 1 mantal vardera. 1550 betecknas det som frälsehemman. Första ledet i namnet är en fornsvensk genitivform av mansnamnet Tove.

 
Namnet skrivs:

                      Toffwatorp                          1530 i Historiska handlingar

                      Toffuetörp                          1534 i Gustaf 1s (Vasas) registratur

                      Togatorp                             1540 I Skara stifts kyrkliga jordebok

                      Toorp                                  1550 i jordeböcker

                      Toffvarp                              1559 i Gustaf 1:s registratur

                      Toffuörp                              1561 i tiondelängder

                      Toffworp                             1564 i tiondelängder

                      Toffuarp                              1568 + 1635 i jordeböcker

                      Tofforp (-årp)                     1573 + 1622 i Jordeböcker

                      Tåffuarp                              1578 i jordeböcker

                      Tofuörp                               1593 i jordeböcker

                      Toarp                                  1629 + 1877 i jordeböcker