Kartor

Södra Säm

 

Vid 1600-talets mitt blev det vanligt att lantmätarna endast karterade de gårdar som kronan eller en viss frälseman hade intresse av i en viss by, som i fallet Säm. Detta gör att helheten går förlorad och det är svårt att förstå hur byn egentligen såg ut.

Säms socken ligger i norra delen av Kinds härad i Västergötland. Prefixet Södra tillkom 1886 för att skilja bebyggelsen från (Norra) Säm i Gäsene härad. Säms kyrkby ligger ovanför högsta kustlinjen mellan 164 och 193 meter över havet. Den äldre inägomarken låg på drumlinerna i byns norra del. Utmarken låg i söder och var samfälld med Toarp.

Namnet är ett ursprungligt Sähem med förleden sä ’sjö’ och efterleden hem. Betydelsen blir då boplatsen, bygden vid sjön eller liknande (Lundahl 1919, s. 223). Enligt kronans jordeböcker och kamerala handlingar från 1530, 1540, 1548 och framåt bestod Säms by av tio hemman/gårdar. Alla gårdsnamnen går åtminstone tillbaka till 1500-talet. Jordnatur och hemmanstal har däremot förändrats. Samtliga gårdar har förmedlats (skrivits ned kameralt) till mellan ¼ och ¾ hemman. Namnen Bosgården och Stommen talar för en medeltida storgård respektive prästgård. Ibland kan åkermarkens fördelning på 1600-talet avspegla medeltida förhållanden.

Säm är unik genom att den besöktes av två lantmätare sommaren 1648, trots detta karterades bara halva byn. Den ena avmätningen (O1:67) gjordes av Kettil Claesson (1620-1690) som var  kronans lantmätare i Västergötland och senare i de erövrade provinserna Halland och Bohuslän. Claessons karta är i skala 1:3333 och redovisar åker- och ängstegar till de två skattegårdarna Rävagården (nr 1) och Fiskaregården (nr 2). Hustomterna låg 450 meter från varandra. Rävagårdens (namnet kommer sannolikt av innehavaren Jöns Räff, jb 1573) åkermark var fördelad på 16 brukningstegar spridda på 13 ställen över inägomarken. Avståndet från åkrarna till brukningscentrum var mellan 150 och 800 meter. Därtill ska läggas 6 små ängstegar. Åkern brukades i ensäde och uppgick till 9 ½ tunnland. Höskörden var 20 lass (ett lass = 212 kg).

Fiskargården hade 13 brukningstegar på 9 ställen.  Avståndet från hustomten till den mest avlägsna tegen var 1400 meter. Därtill ska läggas 6 små ängstegar. Åkern uppgick till 7 ½ tunnland och höskörden till 16 lass. Kartbilden visar ett oregelbundet tegskifte, utan något tydligt rumsligt samband mellan de två skattegårdarna och att gårdarna inte låg på en gemensam bytomt.

Enligt kartans Notarum Explicatio (textbeskrivning) fanns fiskevatten i Sämsjön. Tillgången till skog, timmer, gärdsle och brännemark (svedjemark) var medelmåttig enligt lantmätaren. Mulbetet var nödtorftigt dvs. tillräckligt för gårdarnas behov.

 

Figur 1. Rävagården nr 1 kommer sannolikt av en Jöns Räff, som var brukare på 1570-talet. Gården saknade åker vid hustomten i stället var åkermarken  fördelad på 16 åkertegar (brukningstegar) spridda på 13 ställen över inägomarken. Därtill ska läggas 6 små ängstegar. Lantmätaren har antecknat på kartan: ”här emellan ähro frälse gårdarnas ägor i Säms by belägna” (O1:67).

 

 

Den andra kartan från 1648 är också i skala 1:3333 och ingår i lantmätaren Nils Ericsons geometriska jordebok över Torpa friherreskap (Torpa:111-12). I detta fall är Sjögården, Bagaregården och Bosgården karterade till åker och äng. I Notarum Explicatio anges arrendet (räntan) i lispund smör (ett lispund = 8,5 kg). Bagaregården räntade 1 lispund, Sjögården 3 lispund och Bosgården 8 lispund. Ett lispund motsvarade under äldre tid räntan för en ko. Ränta i smör talar för en boskapsbaserad ekonomi men skillnaden mellan gårdarna var stor. Bosgården räntade åtta gånger mer än Bagaregården.

 

 

Figur 2 Geometrisk avmätning av Bosgårdens (nr 3), Bagaregårdens(nr 2) och Sjögårdens (nr 1) åker och ängstegar 1648. Den tornlösa kyrkan med sin kyrkogårdsmur är utritad söder om bebyggelsen. (Torpa:111-112).

Av kartbilden framgår att Bosgården (nr 3) har en del av sin åker större särägoblock. Hustomterna ligger löst grupperade i området norr om kyrkan.

TEGSKIFTESKARTORNA 1710
För att förstå tegskiftet i Säm måste ytterligare en karta användas. I detta fall en tegskifteskarta från 1710 (LSA O171-10:1) där alla gårdarna ingår med tillhörande åker- och ängstegar. Motsvarande konceptkarta tillhör lantmäterimyndigheternas arkiv och förvaras numera i Härnösand (15-SÖM-11, Älvsborgs län). Enligt Notarum Explicatio bestod Säms by av tio hemman. Namnen var desamma som på 1648 års kartor och 1500-talets kamerala handlingar.

Tegarna från 1648 års kartor överensstämmer nästan fullständigt med läget i början av 1700-talet. På ovanstående karta har 1600-tals kartornas tegar markerats på en renritad avmätning från 1710. Härigenom klarnar de rumsliga sammanhangen. Bosgården verkar vara den medeltida storgården, åkrarna ligger centralt och väl samlade i rejäla särägoblock. Sjögården och Ågården bebyggelse har ett logiskt läge med tanke på namnen. Åkertegarna är spridda i ett oregelbundet tegskifte. De två skattegårdarna Rävagården och Fiskaregården har sina åkertegar i viss närhet till varandra vilket kan tyda på ett gemensamt ursprung även om hustomterna ligger 500 meter ifrån varandra. 

 

Info från Riksarkivet: http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=21434