Fornminnen i Södra Säm

Här kan man läsa mer, Riksantikvarieämbetet:

 

 

..och här kan man se hela listan, från Wikipedia

 

 

 

Gammal bok

 

Gammal kyrklig bok från Södra Säms kyrka.

" Sammandrag af the Kongl. Förordningar, Placater, Bref och resolutioner, samt andre Publicationer."

 

 

Tryckt hos Johan Georg Lange, Stockholm år 1774

 

 

 

Cykelvägar i trakten kring Södra Säm

 

 

Denna info kommer från Vegbyortens Hembygdsförening

Kartor

Södra Säm

 

Vid 1600-talets mitt blev det vanligt att lantmätarna endast karterade de gårdar som kronan eller en viss frälseman hade intresse av i en viss by, som i fallet Säm. Detta gör att helheten går förlorad och det är svårt att förstå hur byn egentligen såg ut.

Säms socken ligger i norra delen av Kinds härad i Västergötland. Prefixet Södra tillkom 1886 för att skilja bebyggelsen från (Norra) Säm i Gäsene härad. Säms kyrkby ligger ovanför högsta kustlinjen mellan 164 och 193 meter över havet. Den äldre inägomarken låg på drumlinerna i byns norra del. Utmarken låg i söder och var samfälld med Toarp.

Namnet är ett ursprungligt Sähem med förleden sä ’sjö’ och efterleden hem. Betydelsen blir då boplatsen, bygden vid sjön eller liknande (Lundahl 1919, s. 223). Enligt kronans jordeböcker och kamerala handlingar från 1530, 1540, 1548 och framåt bestod Säms by av tio hemman/gårdar. Alla gårdsnamnen går åtminstone tillbaka till 1500-talet. Jordnatur och hemmanstal har däremot förändrats. Samtliga gårdar har förmedlats (skrivits ned kameralt) till mellan ¼ och ¾ hemman. Namnen Bosgården och Stommen talar för en medeltida storgård respektive prästgård. Ibland kan åkermarkens fördelning på 1600-talet avspegla medeltida förhållanden.

Säm är unik genom att den besöktes av två lantmätare sommaren 1648, trots detta karterades bara halva byn. Den ena avmätningen (O1:67) gjordes av Kettil Claesson (1620-1690) som var  kronans lantmätare i Västergötland och senare i de erövrade provinserna Halland och Bohuslän. Claessons karta är i skala 1:3333 och redovisar åker- och ängstegar till de två skattegårdarna Rävagården (nr 1) och Fiskaregården (nr 2). Hustomterna låg 450 meter från varandra. Rävagårdens (namnet kommer sannolikt av innehavaren Jöns Räff, jb 1573) åkermark var fördelad på 16 brukningstegar spridda på 13 ställen över inägomarken. Avståndet från åkrarna till brukningscentrum var mellan 150 och 800 meter. Därtill ska läggas 6 små ängstegar. Åkern brukades i ensäde och uppgick till 9 ½ tunnland. Höskörden var 20 lass (ett lass = 212 kg).

Fiskargården hade 13 brukningstegar på 9 ställen.  Avståndet från hustomten till den mest avlägsna tegen var 1400 meter. Därtill ska läggas 6 små ängstegar. Åkern uppgick till 7 ½ tunnland och höskörden till 16 lass. Kartbilden visar ett oregelbundet tegskifte, utan något tydligt rumsligt samband mellan de två skattegårdarna och att gårdarna inte låg på en gemensam bytomt.

Enligt kartans Notarum Explicatio (textbeskrivning) fanns fiskevatten i Sämsjön. Tillgången till skog, timmer, gärdsle och brännemark (svedjemark) var medelmåttig enligt lantmätaren. Mulbetet var nödtorftigt dvs. tillräckligt för gårdarnas behov.

 

Figur 1. Rävagården nr 1 kommer sannolikt av en Jöns Räff, som var brukare på 1570-talet. Gården saknade åker vid hustomten i stället var åkermarken  fördelad på 16 åkertegar (brukningstegar) spridda på 13 ställen över inägomarken. Därtill ska läggas 6 små ängstegar. Lantmätaren har antecknat på kartan: ”här emellan ähro frälse gårdarnas ägor i Säms by belägna” (O1:67).

 

 

Den andra kartan från 1648 är också i skala 1:3333 och ingår i lantmätaren Nils Ericsons geometriska jordebok över Torpa friherreskap (Torpa:111-12). I detta fall är Sjögården, Bagaregården och Bosgården karterade till åker och äng. I Notarum Explicatio anges arrendet (räntan) i lispund smör (ett lispund = 8,5 kg). Bagaregården räntade 1 lispund, Sjögården 3 lispund och Bosgården 8 lispund. Ett lispund motsvarade under äldre tid räntan för en ko. Ränta i smör talar för en boskapsbaserad ekonomi men skillnaden mellan gårdarna var stor. Bosgården räntade åtta gånger mer än Bagaregården.

 

 

Figur 2 Geometrisk avmätning av Bosgårdens (nr 3), Bagaregårdens(nr 2) och Sjögårdens (nr 1) åker och ängstegar 1648. Den tornlösa kyrkan med sin kyrkogårdsmur är utritad söder om bebyggelsen. (Torpa:111-112).

Av kartbilden framgår att Bosgården (nr 3) har en del av sin åker större särägoblock. Hustomterna ligger löst grupperade i området norr om kyrkan.

TEGSKIFTESKARTORNA 1710
För att förstå tegskiftet i Säm måste ytterligare en karta användas. I detta fall en tegskifteskarta från 1710 (LSA O171-10:1) där alla gårdarna ingår med tillhörande åker- och ängstegar. Motsvarande konceptkarta tillhör lantmäterimyndigheternas arkiv och förvaras numera i Härnösand (15-SÖM-11, Älvsborgs län). Enligt Notarum Explicatio bestod Säms by av tio hemman. Namnen var desamma som på 1648 års kartor och 1500-talets kamerala handlingar.

Tegarna från 1648 års kartor överensstämmer nästan fullständigt med läget i början av 1700-talet. På ovanstående karta har 1600-tals kartornas tegar markerats på en renritad avmätning från 1710. Härigenom klarnar de rumsliga sammanhangen. Bosgården verkar vara den medeltida storgården, åkrarna ligger centralt och väl samlade i rejäla särägoblock. Sjögården och Ågården bebyggelse har ett logiskt läge med tanke på namnen. Åkertegarna är spridda i ett oregelbundet tegskifte. De två skattegårdarna Rävagården och Fiskaregården har sina åkertegar i viss närhet till varandra vilket kan tyda på ett gemensamt ursprung även om hustomterna ligger 500 meter ifrån varandra. 

 

Info från Riksarkivet: http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=21434

Hästar i Sämbyn

Detta kan man få se i Södra Säm

 

Det är Bengt som harvar med sina vackra hästar.

Fotot är taget för ett par år sen mitt i Sämbyn.

 

 

 

Bautasten i Södra Säm

Gammal bautasten med ny placering

 

 

Det är inte utan viss stolthet som de visar upp den nyligen resta bautastenen invid vägen genom Södra Säm. Arne Johansson, en av männen som svarat för insatsen, berättar om bakgrunden. Forna tiders Ätradalsleden går genom Säms by. Det var här bautastenen tidigare stod.

– Därborta, säger Arne Johansson och pekar mot en liten väg som leder in på ett fält

Till saken hör att det alldeles i närheten ligger ett järnåldersfält. Möjligen finns det kopplingar mellan detta fält och bautastenen. Men det var inget som Arne Johansson funderade närmare över, då han 1956 var med och körde bort bautasten från sin ursprungliga placering. Den fick följa med då man gjorde en allmän insats för att underlätta för snösvängen, minns han.

Något uttalat historiskt intresse hade Arne Johansson inte vid detta tillfälle. Således dumpades bautastenen ute i skogen, mot Gällstad-hållet. Där hade den kunna bli liggande till tidernas slut, sörjd och saknad av ingen.

Men så var det en historiskt intresserad skollärare i trakten som genom sin entusiasm väckte ett spirande intresse för dåtiden. Vilket föranledde Arne Johansson att återblicka på ungdomens bravader, till vilka flytten av bautastenen skulle kunna sorteras in under. Han fick tankar om att återbörda stenen till ursprunglig placering. Sagt och gjort. Föga förvånande låg stenen kvar, på samma plats som den lämnats ett drygt halvsekel tidigare.

Men hjälp av Sune Sämmerby, Göran Axelsson, Nisse Nilsson och Walther Axelsson grep han sig an uppgiften. Till sin hjälp hade gruppen ”en jättestor lastmaskin”. Detta var i våras. Arbetet fortsatte in på sommaren, som det här året var osedvanligt regnig. En omständighet som avsevärt försvårade arbetet. Så det gällde att vara enveten. Men då jag ber dem berätta någon detalj från ansträngningarna, tystnar männen och ser ner i marken.

Till slut berättar Arne: – Det var så blött i marken att vi körde fast. Men att ge upp var inte att tänka på. Då hade stenen blivit liggande, som ett monument över vårt misslyckande. Skam den som ger sig alltså.

Och i dag är det alltså med stolthet de visar upp resultatet av sommarens ansträngningar. Efter att för gjort en noggrann kontroll hos vederbörliga myndigheter, fick de klartecken till ny placering av Bautastenen.

 

 

 

Arne Johansson, Sune Sämmerby, Göran Axelsson, Nisse Nilsson samt Walther Axelsson är överens om att placeringen av bautasten blivit bra. Det händer att folk stannar till för att ta en närmare titt, berättar Göran Axelsson, ordförande i Vegbyortens hembygdsförening. FOTO: Christer Seldevall

 

 

Södra Säms småskola

Södra Säms småskola
året bör vara 1916.

Från vänster: Anna Pettersson, Ingrid Johansson,
Märta Gustavsson, Gunni Ryding
lärarinnan Anna Jacobsson ( död 1917),
Sven Johansson, Ejnar Johansson ( Sämmerby)
Vilgot Fransson, Bertil Gedda.

Ingrid, född 1909 och Ejnar, född 1907, var syskon.