Herman, Ida och Lydia Magnusson på Kvastbacken.

 

Axel Herman Magnusson
född 15 februari 1860 i södra Säm
död 20 December 1941, Brobacken, södra Säm

 

Ida Anette Johansdotter

född 15 oktober 1855 i Dalstorp

död 11 December 1934, Brobacken, södra Säm

Lydia Maria Magnusson

född 14 augusti 1886, Fiskaregården
död 14 December 1944, Brobacken, södra Säm

Skolan i södra Säm

Beslut om obligatorisk skola.


I Danmark hade folkskolan införts 1814
och i Norge 1827.

De viktigaste punkterna i folkskolestadgan
var följande:
1. I varje församling bör inom fem år vara in-
rättad en skola med seminarieutbildad lära-
re.
2. Kyrkoherden skall vara självskriven ordför-
ande.
3. Barnens skolgång skall vara obligatorisk
och får ej uppskjutas längre än till nionde
levnadsåret.
4. Seminarier för utbildning av lärare inrättas
i varje stiftsstad.
5. I folkskolan skall undervisas i kristendom,
innanläsning, skrivning, räkning, geografi
och naturlära samt gymnastik och sång.
6. Lärarens årslön skall utgöra 53 riksdaler
och 16 skilling banko samt åtta tunnor säd
jämte bostad och bränsle.

Skolan infördes i bygden
Som framgår av punkt 1 lämnades en respittid
av fem år. Denna frist begagnade man sig av
här, ty först 1847 ledigförklarades ord. lärarbe-
fattningen för Gällstad, Säm och Finnekumla.
Men redan den 31 maj 1844 beslutade den då
nyinrättade skolstyrelsen att skolor skulle in-
föras i distriktet, som bestod av de tre nämnda
socknarna.
Då valet av lärare skulle förrättas infann sig
ingen röstberättigad vare sig från Säm eller
Finnekumla. Kanske var orsaken den, att de
inte önskade någon lärare. Stämman ajourne-
rades en vecka, men icke heller vid denna
stämma infann sig någon sämbo eller finne-
kumlabo. Nu valdes ändå till lärare för de tre
församlingarna examinerade läraren Andreas
Karlsohn från Vallsjö i Småland.

En skola byggdes i Gällstad. För uppföran-
det av detta hus skulle varje matlag inom de
tre socknarna lämna en stock. Karlsohn fick
undervisa periodvis i Gällstad, Säm och Finne-
kumia. Det var många barn, som han hade att
fostra. Statistik från 1835 visar, att de tre sock-
narna hade 2.300 invånare. Barnen utgjorde
då en större andel av befolkningen än nu för
tiden, och då har man svårt att förstå, hur un-
dervisningen skulle organiseras. En förteck-
ning över inskrivna barn i skolan 1852 visar,
att Karlsohn hade i de tre socknarna inte mind-
re än 296 barn att undervisa.


Enligt den från England införda Lancaster-
metoden uppdelades barnen i grupper. Några
av de äldre och kunnigare eleverna fick tjänst-
göra som lärare för gruppen. Dessa kallades
för monitörer. Läraren gick omkring i skolsa-
len och åhörde monitörernas undervisning
och ingrep, när så behövdes. Då och då under-
visade läraren samtliga barn. Denna undervis-
ningsmetod avskaffades i vårt land ]864.
Lagen om småskolornas inrättande tillkom
1858 och folkskoleinspektionen 1860. Med
1862 års kommunallagar fick vi skolråd med
kyrkostämman som beslutande myndighet.
( numera lyder skolan under den borgerliga
kommunen.) Utbildningstiden för lärare var
från början tre år men utökades 1877 till fyra
år.
1864 beslöts, att eleverna skulle indelas i
klasser. Då de slutade skolan skulle det verk-
ställas avgångsprövning och avgångsbetyg ut-
färdas.

År 1870 skedde en uppdelning av det dåva-
rande skoldistriktet så att Gällstad bildade ett
distrikt och Säm och Finnekumla ett distrikt.
Gällstads skolhus, som var gemensam egen-
dom för de tre församlingarna, delade man på
så sätt, att man sågade det mitt itu, och Gäll-
stad fick ena halvan och Säm och Finnekumla
den andra.

Säms första skolhus byggdes 1870 och är den
byggnad, som vi brukar kalla norra småsko-
lan. Samma år byggdes också Finnekumlas
första skolhus.
Den förste läraren hette W E Sahlen. Han
höll under vårterminen skola i Finnekumla
och under höstterminen i Säm. Läsåret börja-
de på den tiden med vårterminen. Omlägg-
ningen skedde 1919 varefter läsåret började
med höstterminen. När folkskoleundervis-
ningen pågick i Finnekumla hölls småskola i
Säm och nästa termin tvärt om. Det var varan-
nandagsläsning under den tid undervisningen
pågick. Sahlen lämnade Säm 1883 och flyttade
till Västmanland.
År 1884 blev Säm och Finnekumla egna
skoldistrikt. Sahlens efterträdare i Säm blev
J A Sjöqvist. Efter 35 års tjänst avgick han år
1919. Sedan kom Gunnar Danielsson, som
stannade till 1922. Samma år kom Gunnar
Magnusson till Säm, där han tjänstgjorde i 44
år till sin pensionering 1966.

 

Info från boken:
" södra Säm och Finnekumla, bygden vid sjöarna Åsunden och Sämsjön."

 

Sammanvigda i södra Säm 1813

 

 

Ett litet urval från vigselboken i södra Säm 1749-1849

 

År 1813

17 april,  soldaten Sven Lind och pigan Karin Andersdotter på Fästered
17 april,  drängen Peter Svensson i Wegby Öfregård och pigan Anna Sofia Lidzell i Svarfvaregården
22 april,  soldaten Jöns Lätt och pigan Cajsa Petersdotter på Vegby Torp
26 juni, drängen Johannes Abrahamsson i Sem Lunden och pigan Annika Johansdotter på Stommen
4   september, drängen Sven Eriksson på Attorp och pigan Catharina Gustafsdotter ibidem ( på samma ställe)
31 december,  drängen Johannes Jansson från Sem Stommen och pigan Catharina Svensdotter därstädes

Skålgropar

 

Intressant läsning om vad som hittats i södra Säms socken här: "Skålgropar och röjningsrösen."

 

 

Information från: Riksantikvarieämbetet

Avdelningen för arkeologiska undersökningar

UV Väst

 

Kungsbacka

www.raa.se

 

 

 

 

 

Konfirmation i Gällstad

Konfirmation I Gällstad
( nuvarande Gällstads/Södra Säms kyrka )

Juli 1934
Kyrkoherde Viktor Hugo Samuel Johnsson
Pastorsadjunkt Hilding Algot Ejnar Erlandsson

 

Andra raden framifrån:
från vänster: nr 6, Asta Målberg, Ågården
nr 7, Kyrkoherde V. Johnsson
nr 8, Pastorsadjunkt H. A. E. Erlandsson
Tredje raden framifrån:
från vänster: nr 4, Sonja Andersson, Lunden
nr 12, Märta Åstrand, Gällstad